26 november 2015

Idrott



Idag är rövarna ute på äventyr. De ska försöka att stjäla prinsens guld. 


Men prinsens vakter skyddar guldet. 


Om rövarna lyckas ta sig förbi vakterna..,



...gäller det att ta en guldtacka och...


...försöka ta sig förbi vakterna och ta sig tillbaka till rövarkulan. 



24 november 2015

Spökskrivning

MOHAMAD AK ALICE SKULE GÅ PÅ ÅSTRÖ. SEN ÅT FI SPAKI AK TMATSÅS. DÅ ÅT VI ÖP.
JHIDHU HGFGDFDG. 38TUJT3UYGYJGUHUSSHT. GYWTIEFYEWLIT4YQ. HGEHGYHNREJXZUHRIUHGUHG. GHHDRDRJU. JHTJHIUDRJHIEJRHIURJIHJTRJIJHI.

Mohamad och Alice skulle gå på restaurang. Sen fick vi spagetti och tomatsås. Då åt vi upp. Sen kom det en mus. Sen gick vi och handlade muffins och ost. Musen åt upp osten. Sen kom det en till mus och de brottades så den andra musen blev död. Sen kom en jägare och sköt den andra musen så det kom en massa blod. Det var ett sorgligt slut.


När vi jobbar med Spökskrivning är huvudsyftet "berättarglädjen". Barnen jobbar två och två och hittar på en berättelse som de sedan hjälps åt att skriva på dator. Beroende på var i läs- och skrivutvecklingen barnen befinner sig så ser berättelserna olika ut. En del spökskriver hela berättelsen andra försöker att skriva som det låter och om orken tar slut så får de spökskriva.

Så här står det på skolverkets hemsida om spökskrivning:

Spökskrivning ger motivation och självförtroende

Att barnen känner sig som "läsare" och "skrivare" är viktigt för självförtroende och barnens vilja att börja läsa och skriva. Oavsett om eleverna kan skriva eller inte får de ställa sig framför datorn och skriva en berättelse, de kallar det att spökskriva. Men den som tror att de slumpmässiga bokstäverna på skärmen inte betyder någonting har helt fel. Eleverna säger vad de skriver när de spökskriver, samtidigt så händer något på skärmen. Det finns inga funderingar om vad som står där. Eleverna vet vad sagan handlar om, från början till slut och de känner sig verkligen som skrivare. En vuxen översätter sedan berättelsen. När eleverna har självförtroende och är motiverade utvecklar de sitt skrivande och läsande snabbare än när de börjar från den traditionella början - att forma bokstäver på ett papper.

17 november 2015

Snö!

Äntligen trillar det snö från skyn. Att arbeta inomhus var inte att tänka på, istället stannade vi ute och oj så mycket aktivitet det var. 


Snögubben Olof får ett öga. 

Sen fick han ett helt slott. 

Traktorerna lastade rundbalar i snygga högar. 

Rundbalarna fick bli en koja istället.   

Ska man kasta snöboll kan det vara bra att ha en fästning att skydda sig bakom. 

När barn från flera klasser hjälptes åt blev det en stor fästning till. 

Vilken byggardag!

12 november 2015

Nationella läsdagen

Idag fick alla barn varsin liten bok som de klarar av att "läsa", oj vilka stolta barn det var. Utöver det var det många aktiviteter på gång. 


Några tränade på att "spökskriva". Vi tränar på att skriva på en dator och nästa vecka ska vi börja "spökskriva" berättelser. 


Några arbetade med att bygga med kaplastavar. Att få sådana här konstruktioner att stå kvar kräver matematiskt tänkande. 


Mönster är en viktig del inom matematiken, att se skillnader och likheter. Att bygga pärlplattor enligt mönster är ett bra sätt att träna matematik samtidigt som man tränar finmotoriken. Att träna finmotoriken är viktigt så att man kan hantera en penna när man ska skriva. 



Lycko är ett material där man kan träna både matematik och svenska. Den här gången handlar det om att klura ut vilka saker som hör ihop. 




11 november 2015

Matematik i skogen

 
Vi har varit ute i skogen. Vi har arbetat med matematik, då fick vi stå i ett led. Vi tränar "i mitten, längst bak, längst fram, näst längst fram och näst sist". Camilla tog på kort på oss så att ni skulle kunna se vad vi har gjort. Vi kunde se kyrkan när vi gick till skogen.


05 november 2015

Bråk

Idag gjorde vi en mattekluring på fruktstunden. 


Om man har ett äpple och delar det på mitten, hur många räcker det till då?


Det blir två halvor (1/2) och det räcker till två barn. Om vi delar halvorna på mitten, hur många bitar får vi då?


Det blev fyra och det heter fjärdedelar (1/4). Två fjärdelar är lika mycket som en halv, tre fjärdedelar är nästan ett helt äpple och fyra fjärdedelar är lika mycket som ett helt äpple. 

Om vi delar fjärdedelarna på mitten hur många bitar får vi då?


Det blev åtta och det heter åttondelar (1/8). Två åttondelar är lika mycket som en fjärdedel, fyra stycken är lika mycket som ett halvt äpple. Vi pratade om vad som är störst, en åttondel eller en fjärdedel. 

Sen undersökte vi hur många bitar det blev om man delade åttondelarna på mitten. Det blev sexton stycken och då heter det sextondelar (1/16). Fyra sextondelar blev lika mycket som en fjärdedel. 

En elev klurade ut att om vi hade delat sextondelarna på mitten så skulle det ha blivit 32 delar (1/32). 

Genom en så enkel aktivitet har vi börjat träna på bråk och hur man skriver dem 1/2, 1/4, 1/8, 1/16 och 1/32. Tänk så mycket matematik det finns i vardagen. 


Skogen onsdag

Oj så spännande!
Vi hade satt oss i en cirkel och upptäckte att vi satt mitt i resterna från ekorrens måltid. 



Plötsligt såg vi ekorren som hoppade mellan grenarna, oj så spännande! Barnen var alldeles tysta...


Vi hittade kottar som ekorren ätit på och kottar som en mus ätit på. Hur kan man se skillnad på det?


Trulle och Trulle hade följt med oss ut i skogen och vi fick höra en saga om hur det gick till när de uppfann "prathjulet". Trulle och Trulle hade tagit med kort som de ville att vi skulle göra meningar till tex. "En gås".